Min mors klädnad/Ett porträtt av min mor del 2

Verket består av en karvad och målad linoleumplatt på en målad och karvad träplatta. Dokumentation av Jean-Baptiste Béranger från kandidatutställningen på Kungliga konsthögskolan 2023.

Här är en recension från C-print om vår kandidatutställning där det här verket var med

Ett porträtt av min mor del 1

Kuratorn Ulrika Flink skriver följande om verket inför utställningen 3,5 Over genarations i Husby Centrum 1 sep - 1 okt 2023:

Ett porträtt av min mor är gjort på linoleum, som konstnären karvat i och sedan fäst plattan på ett tyg. Tyget köpte konstnären när hen var i Kongo för att besöka sin mor. Tyget är industriellt producerat och bär på historien om hur vaxtyg kom att bli ett vanligt material för kläder i Västafrika och Centralafrika introducerat via det holländska ostindiska kompaniet som tog tyget från Indonesien till Afrika som handelsvara. I dialog med det köpta tyget skapar konstnären ett eget tyg och mönster frikopplat från historiens koloniala handelsrutter. Porträttet av modern kommer från konstnärens familjs fotoalbum, som fungerar som en skattkista av personliga minnen, känslor och berättelser. På samma sätt som de utställda linoleumplattorna ständigt bearbetas av konstnären, så bearbetas även detta fotoalbumet likt ett arkiv för att välkomna nya lager av minnen och historia. Resultatet blir en konstnärlig efterforskning som ger en inblick i både individuella och kollektivt levda liv.

Verket består av linoleumplattor fästa på tyg, bläckteckningar samt screenprint av bläckteckningar på canvas. Dokumentation av Jean-Baptiste Béranger från kandidatutställningen på Kungliga konsthögskolan 2023.
Här är en recension från C-print om vår kandidatutställning där det här verket var med

Min far romatikern del 1/Ett instrument för att utvinna tystad och förvrängd historia

Verket består av en karvad och målad träplatta monterad i ett fältstaffli nedtryckt i betong. På baksidan är en lista av ord från min pappas handskrivna svenska-tshiluba lexikon.

Kuratorn Ulrika Flink skriver följande om verket inför utställningen 3,5 Over genarations i Husby Centrum 1 sep - 1 okt 2023:

Min far romantikern del 1/Ett instrument för att utvinna tystad och förvrängd historia

En karvad träplatta (minnesplatta), staffli, stenar och en sida från konstnärens pappas handskrivna svenska – tshiluba lexikon, 2023

Installationen utgörs bland annat av en träplatta som konstnären karvat i  på olika sätt under en tvåårsperiod både för hand och med maskin. På träplattan finns flera fotografier avtecknade, tydligast framträder ett porträtt av konstnärens far. Kayo Mpoyi har en djup fascination för minnesarbete, och i detta sammanhang blir träplattan likt en levande biografi. Konstnären ser likheter med de historiska lukasa, eller minnesplattor, som Luba-folken använde sig av. Dessa plattor var viktiga källor för att bevara folkets historia, kodade budskap som endast de med rätt utbildning kunde avkoda och förstå. Mpoyi väljer att ställa ut träplattan för att den bär på allt arbete som handen karvat in, likt spår av kod, blir träet ett levande instrument som arbetas om och om igen. Träplattan står i dialog med ett annat arkivobjekt, nämligen konstnärens pappas lexikon. Kayo Mpoyi fick sin pappas lexikon utan några nycklar till hur det skulle avkodas. Orden i lexikonet har ingen alfabetisk ordning eller tematiskt ordning, det står klart att lexikonets logik skyddas av pappans kod. Konstnären har en pågående dialog med själva koden och fortsätter att ställa frågor till den precis som till en lukasa. Frågor som: Hur botar man skam? Lexikonets och träplattans växelverkan, pekar ut riktningen i en fortsatt konstnärlig undersökning för att förstå potentialen i minnesplattan som verktyg.

Dokumentation av Jean-Baptiste Béranger

Här är en recension från C-print om vår kandidatutställning där det här verket var med:

https://www.c-print.se/post/expiry-date-of-forever-and-sentimental-heart-strings

Bok 2 har fått en titel En övning i revolution

Här är säljtexten:

Kapi är mors yngsta dotter, hennes namn betyder den som föddes efter det barn som dött. Kapi kommer till livet med ett uppdrag, de säger att hon skulle trösta mor. Kapi bär detta i kroppen, en känsla av sorg. I Sverige finns kusinerna som sätter upp osynliga pjäser där de vuxna deltar utan sin vetskap. I Sverige finns den lyckliga trångboddheten. I Sverige finns Ma, Kapis mormor som Kapi hört hade mystiska krafter och inte tycker om deras far Issaih. Nu när Kapi, mor och Josefine kommer till Sverige vill Ma att mor ska lämna Issaih, att hon ska tala om för de svenska myndigheterna att Issaih är farlig, har nära förhållande med föregående presidents folk, kommer från en familj som är inblandad i gruvindustrin och att han varit tyrannisk mot henne och barnen. Moster Luboya bor också i Sverige, hon skorrar med r:n för hon lärde sig svenska i Skåne. Hon berättar en hemlighet om Issaih. Ingen vill att Issaih ska komma till Sverige. Men allt är upp till mor och ingen vet vad hon tänker för hon berättade aldrig sin historia.

Kayo Mpoyi vill i sin andra roman undersöka minne och historia, likt en arkeolog söker den tolka sådant som aldrig berättades, en mors berättelse. Och frågan som söker sitt svar är om fiktionen verkligen kan fylla tystnaden?